Charm Hasse
Nu är det snart 3 och 8 månader sen du gick bort!! Saknar dig otroligt mycket.
Du gör mig lycklig, jag var mkt lycklig då den tiden jag hade dig än vad jag är just nu under de tre åren, fast även om det inte syns.
Jag liksom gömmer bakom mina känslor, jag vill inte visa folk det jag känner för, det känns onödigt att visa det tycker jag.
Men Hasse finns alltid i kvar i min hjärta, och han försvinner aldrig!!
Jag skulle hoppas på att träffa honom igen i himlen däruppe när jag lämnar jorden!!!
Vi har haft många roliga minnen tillsammans, åkt mycket på träningar och utvecklades jättemycket från början och till slut.
I början var det kemi mellan oss, det funkade inte alls o han vägrade lyssna på mig o jag var inte fäst vid en travare just då.
Tack vare stallägaren som hittade honom i en annons o så åkte vi dit o kollade på o jag ville inte ha honom, han bara stack med mig då när jag provred han. Vad jag var så sur!! SUR o SUR å åter SUR!
Den hästen vill man inte ha, sade jag då.
Men sen fick jag ta reda på att om jag inte tar honom så skickas han till slakt, och då reagerade jag väldigt hårt och tog j
honom två veckor på prov.
Å så hade två veckorna gått o han är fortfarande kvar och vi hade redan kommit långt med varandra och det funkade utmärkt och då hade vi redan hopptävlat en gång.
Det var bara en clear round klassen, 50 cm som vi deltog. Tyckte att de va lagom för Hasse till och med att börja. Sen så vägrade han vid grindhinder tre ggr o jag var mkt sur, men fick hoppa hela banan färdigt.
Hann hoppade alla utom grindhinder som spökade upp honom. Så åkte vi hem o tränade vi honom det så han blev van. Det funkade bra och rullade på och ökade lite till 80 cm.
Efter några gånger med hoppträningar, då jag föll av riktigt hårt o träffade bommen o de SMÄLLDE så hårt bara ! AJJ. Därefter blev jag något osäkrare vid hoppningen o slutade med det. Tyckte det var farligt.
Så satsade jag på dressyr istället, under tiden hade jag medryttare åt honom som kan hoppa. De behövde han. Få ha roligt med hoppningen. Så han hoppade en gång i veckan med henne då. Då var jag nöjd.
Ja. allting där mkt roliga minnen!!
Jag ska inte berätta allt om honom.
Det räcker med en bild där med som säger mycket!!
Hasse min!! Jag älskar dig enorm mkt o kommer aldrig glömma dig!!!
//Emelie
Du gör mig lycklig, jag var mkt lycklig då den tiden jag hade dig än vad jag är just nu under de tre åren, fast även om det inte syns.
Jag liksom gömmer bakom mina känslor, jag vill inte visa folk det jag känner för, det känns onödigt att visa det tycker jag.
Men Hasse finns alltid i kvar i min hjärta, och han försvinner aldrig!!
Jag skulle hoppas på att träffa honom igen i himlen däruppe när jag lämnar jorden!!!
Vi har haft många roliga minnen tillsammans, åkt mycket på träningar och utvecklades jättemycket från början och till slut.
I början var det kemi mellan oss, det funkade inte alls o han vägrade lyssna på mig o jag var inte fäst vid en travare just då.
Tack vare stallägaren som hittade honom i en annons o så åkte vi dit o kollade på o jag ville inte ha honom, han bara stack med mig då när jag provred han. Vad jag var så sur!! SUR o SUR å åter SUR!
Den hästen vill man inte ha, sade jag då.
Men sen fick jag ta reda på att om jag inte tar honom så skickas han till slakt, och då reagerade jag väldigt hårt och tog j
honom två veckor på prov.
Å så hade två veckorna gått o han är fortfarande kvar och vi hade redan kommit långt med varandra och det funkade utmärkt och då hade vi redan hopptävlat en gång.
Charm Hasse R.I.P
F: 1984-2005
e. Hasse Bunter u: Halmie
Äg: matte Emelie
F: 1984-2005
e. Hasse Bunter u: Halmie
Äg: matte Emelie
Det var bara en clear round klassen, 50 cm som vi deltog. Tyckte att de va lagom för Hasse till och med att börja. Sen så vägrade han vid grindhinder tre ggr o jag var mkt sur, men fick hoppa hela banan färdigt.
Hann hoppade alla utom grindhinder som spökade upp honom. Så åkte vi hem o tränade vi honom det så han blev van. Det funkade bra och rullade på och ökade lite till 80 cm.
Efter några gånger med hoppträningar, då jag föll av riktigt hårt o träffade bommen o de SMÄLLDE så hårt bara ! AJJ. Därefter blev jag något osäkrare vid hoppningen o slutade med det. Tyckte det var farligt.
Så satsade jag på dressyr istället, under tiden hade jag medryttare åt honom som kan hoppa. De behövde han. Få ha roligt med hoppningen. Så han hoppade en gång i veckan med henne då. Då var jag nöjd.
Ja. allting där mkt roliga minnen!!
Jag ska inte berätta allt om honom.
Det räcker med en bild där med som säger mycket!!
Hasse min!! Jag älskar dig enorm mkt o kommer aldrig glömma dig!!!
//Emelie
Kommentarer
Trackback
